Uppföljning Leda med hästar – Trygga Barnen

Tack vare gåvor från 41 privatpersoner och 1 företag samt ett överskott från en av Trygga Barnens tidigare insamlingar hos Polstjärna kunde aktiviteten ”Leda med hästar – Trygga Barnen” genomföras. Nedan följer beskrivning och reflektioner från dagen, bilder (klicka på bilderna för att se dem i större format), citat från deltagare och en ekonomisk redovisning över vad pengarna användes till.

Sammanfattning
Att ha fått ta del av kursen Leda med Hästar har varit en fantastisk upplevelse, på många plan. Dels var det fint att få umgås tillsammans utanför aktivitetsgruppernas vanliga struktur. Det var också härligt att få vara ute på landet bland skog, djur och i varmt soligt väder. Men framför allt var det både utmanande och lärorikt att få möta sig själv, och varandra, i övningarna vi gjorde med hästarna. Eftersom hästarna som vi mötte inte var slutkörda ridskolehästar utan vana med en mycket friare form av ledarskap, var det verkligen en utmaning att få hästarna att samarbeta – även för den mest hästvane av oss! Det krävdes total närvaro och fokus för att få hästen att samarbeta vid genomförandet av de olika uppgifterna vi fick. Det var kämpigt, men vi lyckades! Den nervositet och osäkerhet som många av oss upplevde till en början, var som bortblåst vid slutet av dagen. När man tvingas till total närvaro i samspel med en häst på det sätt som den här kursen inbjuder till, blir de känslor och situationer man stöter på extra starka. Hästen låter dig inte komma med någon ursäkt. Den låter dig inte heller lura varken dig själv eller hästen. Hästen kräver total ärlighet, och på ett bra sätt tvingas du därför att möta dig själv på samma sätt. Det ger fina insikter, vilket gör att den här typen av upplevelse blev så uppskattad bland dem som var med. Det var till och med svårt att få in alla i bilen igen när det var dags att åka hem! Det var kort sagt en väldigt värdefull dag.

Beskrivning av dagen
Vi lämnade Stockholm och Trygga Barnens lokaler tidigt på morgonen för att ta oss ut till Knivsta där kursen Leda med Hästar skulle hållas.

Efter att ha blivit välkomnade av ledaren Kerstin blev vi bjudna på frukost och alla fick berätta vad de hade för tidigare erfarenheter av hästar. Det var väldigt olika inom gruppen, några hade ridit tidigare, och några hade väldigt liten erfarenhet av hästar och vissa var till och med lite rädda. Därefter gick vi igenom dagens övningar och fick information om metoden. Hästunderstödd coaching bygger på att genom att interagera med hästar i olika övningar lära sig att vara i nuet och bli en bättre ledare i sitt eget liv. Hästarna speglar tydligt vårt mänskliga beteende och ger direkt feedback på detta, vilket leder till nya insikter och kunskap om hur vi kan kommunicera med andra och oss själva.

Eftersom det var så fint väder, fick vi börja dagen utomhus. Vi gick till en inhägnad ridbana som låg en liten bit ifrån stallet. Vi fick vi sätta oss på en liten läktare medan Kerstin och hennes två assistenter släppte in hästflocken på ridbanan. Kerstin introducerade första övningen. Först fick vi alla gå in på ridbanan bland de lösgående hästarna. En del hästar kom fram och nosade, medan andra cirkulerade kring oss med nyfikenhet. Det var lite läskigt att vara inne bland sju stora hästar, och vi väntade med spänning på vad som skulle komma härnäst. Nästa uppgift var att vi skulle para ihop oss två och två, varav den ena fick sätta på sig en ögonbindel. Sedan skulle den med ögonbindel bli ledd runt omkring på ridbanan bland hästarna, och att låta hästarna komma fram och hälsa. Det var spännande att se på hur många olika sätt det fanns att leda någon på; bakifrån, från sidan, med en hand, eller helt utan kroppskontakt. Efter en stund sa Kerstin åt oss att samlas i mitten. Det var dags att byta, så att den som ledde nu fick bli ledd. När vi var klara frågade Kerstin hur det hade känts att bli ledd med ögonbindel på. En deltagare svarade att det var läskigt, för man var tvungen att släppa kontrollen och lita så mycket på någon annan, vilket kändes svårt när det var en massa stora hästar runt om kring en. Flera andra delade den upplevelsen.

Som barn till missbrukare är man ofta van att hålla upp en fasad och inte visa känslor. Man är ständigt på sin vakt och beredd på att en katastrof ska inträffa. Att träna på att vara i nuet och få släppa all oro och kontroll för allt som finns omkring en är otroligt nyttigt. Hästar kräver att man är totalt närvarande här och nu när man interagerar med dem och därför är detta en väldigt bra övning för våra ungdomar. Betyget för kursen Leda med hästar blev väldigt högt bland våra tio deltagare.

Här är några citat från den gemensamma reflektionen vid kursens slut

Jag lärde mig att för att någonting ska funka så bör man göra det tillsammans.”

 ”Det jag lärde mig mest är att jag kan ha mer tillit till mig själv. Gå efter ett mål även om det inte känns bra i stunden. Kör bara kör!”

 ”Det kan vara nyttigt och lärorikt att gå utanför sin comfort zone.”

 ”Jag har lärt mig att jag måste öva mer på att var tydlig och lita på mina egna förmågor, när jag nu kan se att jag vågar mer än jag tror.”

 ”Det bästa med Leda med Hästar är att jag fick lära mig att sätta gränser och stå upp för mig själv, och att det inte betyder att jag inte älskar personen, eller att hen försvinner. Då är det inte värt det.”

 ”Jag fick släppa lite på min rädsla och bara vara.”

 Så här användes pengarna från insamlingen:

Bensin:                       186,58 kr
Hyra av bilar         1 400,00 kr
Ledarutbildning: 18 750,00 kr

Summa:                 20 336,58 kr

Totalt samlade vi in 20 650 kronor. Bensinkostnaden blev något lägre än budgeterat, därav blev det ett överskott på 313,42 kr som går vidare till Trygga Barnens framtida insamlingar hos Polstjärna.

Tack från Polstjärna till alla er givare som gjorde detta möjligt – tillsammans är grejen!

Publicerat i Leda med hästar - Trygga Barnen | Lämna en kommentar

Uppföljning – Ledarutbildning inför sommarläger med Tilia

Tack vare 29 gåvor från 28 privatpersoner och 1 företag kunde aktiviteten ”Tilias utbildning för lägerledare” gå av stapeln. Nedan följer Annesofie Blixts reflektioner från helgen, bilder (klicka på bilderna för att se dem i större format), citat från deltagare och en ekonomisk redovisning över vad pengarna användes till.

Eldsjälen Annesofies reflektioner och beskrivning av dagarna
Tack alla ni givare som gjorde denna helg möjlig för oss Tilia-ledare.

I Maj månad börjar många förbereda sig för ledighet och semester. För Tilia är det precis tvärtom. Med sommaren i antåg som kan vara en mycket jobbig tid för unga med psykisk ohälsa förbereder vi allt vårt ideella stöd för fullt. Vår stödchatt ska nyöppnas efter byte för bättre tekniska möjligheter för att kunna möta det ökande trycket från våra stödsökanden. Vår lägerverksamhet planeras för full.

Det är viktigt för oss som arbetar med just människor som dessutom mår dåligt av stress och prestationskrav att vi själva mår bra och är utvilade, starka och teambuildade. Precis det har ni alla hjälpt till med. Vi kunde inte fått en bättre helg, vädret var strålande och vi fick möjlighet att bada, spela kubb, äta gott, hänga på gräset – i en helt fantastisk miljö på Tollare Folkhögskola, allt det där som är så bra sätt att lära känna varandra på, utan ansträngande ”lära-känna-övningar” där det ofta blir stelt och mindre äkta.

Vi varvade detta med utbildning för ledare av vårt metodmaterial BeYou, som grundar sig i självkänsla och som vi ska luta oss emot hela vår kommande lägervecka. Vi planerade schema och upplägg och alla vi ledare fick vara en del av resultatet och på det sättet hitta arbetsuppgifter som känns lockande och meningsfulla.

Förutom det har vi pratat bemötande och ledarroller samt vad som förväntas av oss och hur vi kan stötta varandra. Vi fick även besök av vår läger-kock som berättade vad vi ska få äta för gott under veckan samtidigt som vi fick komma med önskemål.

Vi har en otroligt fin grund att stå på för att nu kunna möta 15 unika och fantastiska individer på Tilias läger år 2016. Ödmjukt tacksamma för att ni givare gett oss tro och hopp och samtidigt gör verklighet av vår vision ”Tillsammans för ungas psykiska hälsa”.

Bilder och citat

”Det jag har gått igenom får mening genom Tilia, särskilt eftersom lägret betydde så mycket för mig” Linnea Björndal, tidigare deltagare och nu ”hjälpledare” för andra året i rad samt aktiv volontär i Malmö.

”Jag tror att om man vill ha en förändring i en annars ganska så hård värld, måste man börja på gräsrotsnivå – med att arbeta upp ungas självkänsla – därför är jag här!” – Louise Aronsson, ledare för andra året i rad samt samordnare Tilia Stockholm.

”Med all min erfarenhet har jag mycket att dela med mig av som jag vet hjälper andra. Jag ser mig som väldigt stark på grund av det jag gått igenom, inte trots det.” Adam Werner ny hjälpledare på lägret och aktiv volontär i Tilia Göteborg.

Så här användes pengarna från insamlingen
Totalt samlade vi in 15 305 kronor, vilket var 25 kronor mer än målet. Logi och mat blev 2 000 kronor billigare än beräknat och resorna 1 160 kronor dyrare. Det tillkom även en kostnad för material vilken vi missat att tas med i budgeten från början. Totalt landade vi på ett överskott på 223 kronor som går vidare till Tilias framtida aktiviteter.

Logi & mat: 8280 kr

Kurslokal: 2000 kr

Tågresor för icke Stockholmsbaserade ledare: 4160 kr

Material (pärmar och anteckningsblock till ledare): 642 kr

Totalt: 15082 kr

Överskott: 223 kr

Stort tack från Polstjärna till alla er givare som gjorde detta möjligt!

 

 

 

Publicerat i Ledarutbildning inför sommarläger med Tilia | Lämna en kommentar

Uppföljning – En dag på Boda Borg tillsammans med Tilia

Tack vare gåvor från 34 privatpersoner kunde aktiviteten ”En dag på Boda Borg tillsammans med Tilia” genomföras. Totalt deltog tio ungdomar under dagen tillsammans med fyra volontärer från Tilia. Nedan finner du Eldsjälen Denise reflektioner, sammanfattning från dagen, bilder (klicka på bilderna för att se dem i större format) och en ekonomisk redovisning över vad pengarna användes till.

Eldsjälen Denise reflektioner:
Vi träffas tidigt en söndagsmorgon på Stockholm Central. Det är en speciell känsla i gruppen redan när vi samlas där. Några har åkt långt redan när vi ses där på centralen och några har aldrig tidigare varit med på aktiviteter med Tilia. Trots det är gemenskapen redan från första början något som jag önskar att alla kunde få känna. Det är så värdefullt och helt underbart att sitta där på bussen och se hur ungdomarna peppar inför dagen på Boda Borg tillsammans. Hur det pratas och skrattas och hur alla hjälper varandra med olika saker under hela dagen. När jag senare under dagen får höra ”det gör ont i magen för att jag skrattat så mycket, tack för att jag fått följa med” så vet jag knappt vad jag ska svara för att hela dagen bara känns som magi. Att sen få se bilder, dela stunder som var lite extra roliga och att få tack-mejl efteråt. Att få höra eller läsa hur den här dagen hjälpt att hitta tro på sig själv och att vara en del av en helhet. En dag där vi tillsammans haft magiska stunder som nu kommer vara kvar som minnen att plocka fram när livet känns tufft. En dag som jag hoppas och tror blev som en påminnelse på många sätt och vis. Framförallt en påminnelse att vi tillsammans kan klara så mycket mer än vad vi tror.

TACK till alla ungdomar för att vi fick spendera en fantastisk heldag tillsammans med er, tack till alla volontärer som var med och tack för att ni är ni, tack till bästa Polstjärna och tack till alla som på något sätt bidragit till att göra den här dagen möjlig!

Såhär anordnades dagen på Boda Borg med Tilia:
Vi startar dagen med att ses på Stockholm Central för att ta bussen till Oxelösund och Boda Borg. Tio ungdomar och fyra stycken volontärer från Tilia. Det är en bussresa på ca en timme och fyrtio minuter, med ett byte av buss. Det laddas och peppas, lyssnas på musik, pratas om livet, skrattas och vi har redan här en härlig och värdefull stund tillsammans när vi sitter samlade på bussen.

När vi är framme i den lilla orten Oxelösund är det äntligen dags för Boda Borg. Vi delar in oss i tre grupper, med tre till fyra personer i varje grupp. Sen börjar det. Vi får instruktioner av personalen och sen är alla grupperna igång med banorna.

Praten och skratten ekar i korridorerna i det huset som förut bestått av lägenheter men som numera är Boda Borg. Det springs in i rummet där banan (eller questen som det också kallas finns), för att sen testa igen och igen när det inte riktigt går som man tänkt. Innan man går in i rummet vet man knappt någonting, för att sen gå in och försöka gissa sig till vad som ska göras. Ibland klarar man det inte, men det är okej, bara att testa igen eller köra vidare med någon annan spännande quest. Det samarbetas och alla behövs i questarna för att kunna ta sig vidare och därefter få en stämpel för att man klarat questen.

När vi samlas för lunch är det dags för tacobuffé och där blir det härliga samtal om dagen och resan hit. Sen är det dags för banorna igen.

Banorna består av allt ifrån klätterväggar, till spel av olika slag, till att dansa dansstopp eller den som var mångas favorit; ett bollhav fullt av pilatesbollar att kasta sig i för att trycka på knappar som lyser. Det blir verkligen en fin stämning i gruppen när alla försöker lösa gåtorna och banorna tillsammans.

Efter några timmar på Boda Borg är det dags att sätta sig på bussen mot Stockholm. Med många nya minnen från dagen och förhoppningsvis en påminnelse om hur mycket vi kan klara tillsammans.

Ungdomarnas röster:
”En bussresa till Oxelösund. Uppdelade i lag och utmanade att göra massa olika “questar” för att samla poäng. Frustration när det inte riktigt gick som vi ville. Hysteriska skratt när något blev tokigt eller lösningar som upptäcktes på ett något oväntat sätt. Glada utrop och high fives när vi klarar det vi kämpat med. Tacobuffé till lunch. För att sedan jaga vidare mot nya utmaningar. Samla mer poäng. Utmana lite till.

Och utmana. Det har jag verkligen gjort idag. Och jag vet inte riktigt när jag tappade tron på mig själv så totalt att jag inte trodde jag kan gå på en träplanka och tänker att jag mest är ivägen i allt jag gör. Men idag fick tillbaka lite av den där tron i alla fall. Jag klarade betydligt mer än vad jag trodde. Och jag är faktiskt inte bara i vägen. Det spelar roll det jag gör. Om det så bara är att trycka på en knapp vid rätt tillfälle eller göra styrkeövningar i ett helt galet tempo. Och nu, efteråt? Fylld med massa inspiration om att bygga upp det där ännu mer. Tron på mig själv. Utmana mig att göra saker jag inte tror jag klarar av. Göra saker trots rädslan att misslyckas. För det går ju faktiskt (oftast) att testa igen. Och igen. Och igen. Sen någon gång kan det faktiskt sluta med att jag lyckas. Så stort tack för denna dagen.”

”Den här dagen kommer jag bära med mig länge, tack för att jag fick följa med!”

”En glädjefylld dag som skrattar kvar i minnet.”

Så här användes pengarna från insamlingen

Resor Stockholm C till Oxelösund: 4 337 kr

Tacobuffé: 1 260 kr

Entré Boda Borg: 2 100 kr

Totalt: 7 697 kr

Överskottet på 3 903 kronor går vidare till Tilias framtida insamlingar hos Polstjärna.

Tack från Polstjärna till alla er givare som gjorde detta möjligt – tillsammans är grejen!

Publicerat i En dag på Boda Borg tillsammans med Tilia | Lämna en kommentar

Uppföljning Teknikhjälpen

Tack vare 16 gåvor från privatpersoner och företag kunde aktiviteten ”Teknikhjälpen” genomföras. Tillsammans är grejen! Totalt deltog 22 sjundeklassare vid de två lektionerna. Nedan finner du eldsjälen Albins reflektioner, sammanfattning från dagarna, bilder (klicka på bilderna för att se dem i större format) och en ekonomisk redovisning över vad pengarna användes till.

Albins sammanfattning och reflektioner
Att få genomföra Teknikhjälpens första aktivitet kändes helt fantastiskt. Under en månad tillbaka hade jag och teknikläraren vid Brunnsängsskolan diskuterat och förberett hur laborationerna skulle gå till. Tanken var att eleverna skulle få göra tre eller fyra laborationer under två lektioner, vilket skulle varvas med föreläsningar och diskussioner. Mellan de två lektionerna skulle eleverna även få en hemläxa knuten till laborationsämnet.

Gensvaret hos eleverna blev över förväntan. De satte sig fort in i uppgiften och genomförde laborationerna med bravur. Självklart blev det fel ibland, men då togs tillfället i akt att fundera över varför felet uppstod och sedan försöka hitta en lösning. Många av eleverna visade dessutom väldigt tidigt en önskan att få bygga egna projekt och experimentera vidare på egen hand och så fort de blev klara med de obligatoriska uppgifterna tog de tillfället i akt.

Målet med aktiviteten var att väcka teknikintresset hos eleverna. Både den anda och det engagemang som visades under lektionerna samt den enkät som eleverna fyllde i efteråt visade tydligt att målet uppnåtts. Extra positivt överraskad är jag av att tjejerna uppskattade laborationen lika mycket och till och med lite mera än vad killarna gjorde, då det ofta brukar vara tvärtom i teknikämnet.

Beskrivning av aktiviteten
22 elever i Brunnsängsskolan klass 7b fick under totalt 4 timmar fördelat på två lektioner, 28 januari och 4 februari, lära sig mera om programmering och elektronik. Laborationerna gick ut på att koppla upp och programmera trafikljus och övergångsljus så att de skulle fungera så verklighetstroget som möjligt. Läxan som delades ut efter första lektionen var att observera hur länge olika trafikljus lyser i verkligheten. De observationerna kunde sen användas vidare i programmeringen av trafikljusen under lektion två.

Lärarens och elevernas röster

Tekniklärare, Yahko Isik:

– Det är intressant, väcker elevernas intresse. De kan relatera till samhället, vilket ligger i linje med läroplanen för teknik.

Elever klass 7b:

-Man känner sig som en hackare

-Jag vill inte jobba med detta, men kul att förstå.

-Jag kommer börja jobba med sånt här!

-Jag vill jobba med datateknik. Eller så ska jag bli mäklare.

-Det är kul! Det lyser!

-Det var nåt nytt för mig.

-Kul att bygga med kablarna och så.

-Jag gillar experimentation. Att lyckas!

Av de totalt 6 940 kronor som samlades in användes 5 532 kronor. Det laborationspaket Albin tänkt köpa in hade tagit slut hos den leverantör det var tänkt. Han hittade däremot ett annat enklare och billigare paket från en annan leverantör med färdig lösning för förvaring (basplatta och fästning för arduino samt kopplingsplatta), vilket gjorde att de 500 kr som budgeterats för förvaringsmaterial inte längre behövdes.  Överskottet på 1 408 kronor går tillbaka till Polstjärna för framtida aktiviteter.

Tack från Polstjärna till alla er givare som gjorde detta möjligt!

Publicerat i Teknikhjälpen | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Uppföljning – När mörkret faller lyser vi tillsammans hos Tilia

Tack vare gåvor från 28 privatpersoner, 1 företag och överskott från tidigare insamling kunde aktiviteten ”När mörkret faller lyser vi tillsammans hos Tilia” genomföras. Totalt deltog ett femtiotal ungdomar vid de fyra adventsmysen. Nedan finner du Eldsjälen Denise reflektioner, sammanfattning från dagarna, bilder (klicka på bilderna för att se dem i större format) och en ekonomisk redovisning över vad pengarna användes till.

Eldsjälen Denise reflektioner:
Jag vet inte hur jag på något sätt ska kunna sammanfatta känslan jag haft under dessa fyra tillfällen annat än att det verkligen känts som att vi tillsammans skapat något utanför det som ord kan beskriva. Att sitta där och se hur ungdomar och volontärer skratta, kramas, sjunga med i julsånger, tipsa varandra om sina favoritlåtar, fläta någons hår och hålla om varandra. För mig känns det som så mycket mer än en aktivitet. Kanske är det faktiskt så att det är omöjligt att lyckas förklara för alla som inte var där hur det kändes att sitta just precis där med ungdomarna som gör hjärtat och hela kroppen så varm bara genom att vara sig själva. Var och en av alla ungdomar som deltagit har bidragit på så många olika sätt genom att vara allt som bara de är och jag är så tacksam för varje stund som jag fått dela tillsammans med alla under Tilias julstöd. Det har pysslats julkort och ljuslyktor, skrattats under spelet ”lapp i pannan”, bakats kanske världens godaste julfika och alla adventsmysen avslutades med en minijulafton som inte går att sätta ord på för att den var så fin. Vid varje tillfälle har jag känt hur gärna jag bara skulle vilja stoppa tiden och låta hela världen få känna av den gemenskapen och värmen som funnits i rummet tack vare alla ungdomar och volontärer som varit med. För mig är det just precis det som skulle kunna sammanfattas som att; tillsammans kan vi skapa något magiskt. TACK.

Ett stort jättetack till alla ungdomar som deltagit, till alla givare, till Polstjärna och tack till alla er som på olika sätt bidragit till att göra Tilias julstöd 2015 möjligt! För ingen kan göra allt, men alla kan göra något och tänk hur mycket fint och värdefullt vi kan göra när vi gör något tillsammans.

Såhär anordnades ”När mörkret faller lyser vi tillsammans hos Tilia” per tillfälle:

1:a advent, tema julkort
På första adventsmyset så tillverkades det över 120 stycken julkort som sen skickades till personer och företag som på olika sätt stöttat Tilias arbete under år 2015. Det blev en väldigt härlig känsla i rummet när alla ungdomarna tillsammans pysslade ihop julkorten för att ge tillbaka till alla som bidragit under året. Efteråt blev nog vi alla chockade över hur många julkort det verkligen blivit och hur häftigt det var hur alla korten skiljde sig från varandra men med samma bakomliggande tanke; tillsammans är helt klart logiskt. Under det första tillfället användes bland annat; papper av olika slag, lim, glitter, bokmärken, klistermärken, tejp, stämplar och lackstång.

2:a advent, tema julbak
Adventsmys nummer två ägnades åt att baka. Det bakades knäck, rocky road, pyntades pepparkakor och det gjordes även två stycken olika versioner av det årliga och obligatoriska Tilia-pepparkakshuset. Vi ville att det skulle finnas något för alla att baka, oavsett om man ville vara för sig själv eller i grupp, detta för att alla ska känna sig välkomna och att det var okej. För den som ville baka själv så fanns det till exempel pepparkakor att pynta och för den som ville vara i grupp så fanns det pepparkakshus att försöka få ihop tillsammans. Att baka kan för en del med ätstörningar vara kopplat med negativa tankar, så därför kändes det lite extra viktigt att försöka vända det och istället skapa en stund med glädje och gemenskap. Efter att vi bakat så hann vi även med spelet ”lapp i pannan” och fika med glögg, te och tomteskum. Allt det som hade bakats sparades sen till 4:e advent och minijulafton och på så sätt fick även ungdomarna vara en del i att förbereda inför minijulen.

3:e advent, tema julpyssel
Tredje advent gick i julpysslandets tema och det pysslades ljuslyktor med decoupage, flätade hjärtan, änglar och smällkarameller. Eftersom att tredje advent även var dagen för lucia så bjöd vi alla ungdomar på lussebullar och sjöng tillsammans med till julmusiken. Att sitta där och höra hur ungdomarna välkomnar varandra in i gemenskapen, har fina samtal och sen när vi ska säga hej då säger ”hoppas vi ses nästa söndag, jag längtar redan” värmer väldigt mycket i hjärtat hos alla oss volontärer som var på plats.

4:e advent, julafton
Tilias julstöd avslutades med en mini-julafton och allting som ungdomarna hade bakat och pysslat togs fram. Vi fick även möjlighet att ha vår julafton på Scandic Grand Central så att flera ungdomar kunde få fira jul med oss, stort tack till Scandic för det! Totalt 25 ungdomar kom och det var flera av de tjugofem som hade rest långt för att få fira jul tillsammans med oss. Vår julafton började med att klä och pynta julgranen så mycket som bara fick plats för att sen övergå till att pyssla, fika med julfika och spela spel i nästintill oändliga mängder. Lapp i pannan, viskningsleken fast i ritversion, twister och land-och-stad har hängt med under hela årets julstöd och självklart blev de spelen även en del av minijulen. Det bjöds på glögg, tomteskum, saffranskrans, julmust, pepparkakor och allt som ungdomarna hade bakat under andra advent. Skratten och kramarna avlöste varandra och värmen spred sig återigen i hela rummet samtidigt som julmusiken gick varm i bakgrunden. Marie från Polstjärna kom och delade eftermiddagen med oss, vilket vi alla blev så glada för, tack för att vi fick dela dagen med dig Marie. Under minijulen så hade vi även julklappsutdelning till alla ungdomar med spontan rim och så fick vi hjälp av vår alldeles egna Tilia-tomte som kämpade på väldigt bra med utdelningen av alla julklapparna. Vi avslutade sen vår julafton med raketen och dans runt granen som blev ett underbart avslut på en mini-julafton i sann Tilia-anda.

I år kunde vi också för första gången ha minijul på plats i våra lokalavdelningar Göteborg och Malmö, något som gjorde det lättare för ungdomar att ta sig från hela Sverige när det inte bara fanns minijul i Stockholm. Även där blev dagen fylld med pyssel, julklappar, julfika, spel, fina samtal, gemenskap och värme. Totalt deltog ett tiotal ungdomar på Tilias mini-julafton i Göteborg och Malmö.

Ungdomarnas röster:

”Värmen i rummet går inte att beskriva. Bästa julfirandet jag varit med om någonsin.”

”Jag blir så rörd och min tacksamhet är så stor att orden inte räcker till, tills jag hittar orden vill jag bara säga tusen tack för allt! Tänk att det finns så otroligt fina människor på en och samma plats, så mycket kärlek!”

”Fjärde advent och mini-jul med Tilia. Något som för mig har kommit att betyda så himla mycket. En plats med trygghet och glädje. Tack. Tack. För att jag får vara en del av detta. Tillsammans är logiskt. Och för att; vi är så bra tillsammans.”

”Du vet magiska stunder, känslor som stannar kvar, leenden av de sannaste och mest genuina sorten – då ordet tacksam plötsligt stavas så litet, i jämförelse med storleken på känslan. SÅ. Precis så.”

”Innan hade jag bara traumatiska minnen förknippade med julen men när jag tänker på julen med Tilia så känner jag mig helt varm i hjärtat.”

Ekonomisk sammanställning
Totalt samlade vi in 11 400 kronor. 4 574,34 kr användes till pyssel och bak. 967,79 kr användes till mat och 3 833 kr användes till resor för de ungdomar som ville vara med och som bor en bit bort. De totala kostnaderna uppgick till 9 375,13 kr, vilket innebär ett överskott på 2 024,87 kr som går vidare till Tilias kommande insamlingar hos Polstjärna.

Tack från Polstjärna till alla er givare som gjorde detta möjligt – tillsammans är grejen!

 

 

Publicerat i När mörkret faller lyser vi tillsammans hos Tilia | Lämna en kommentar

Uppföljning Julträff med Sommarkollo4me

Tack vare gåvor från 12 privatpersoner, skatteskänkningar och överskott från tidigare insamlingar kunde aktiviteten “Julträff med Sommarkollo4me” genomföras. Tillsammans är grejen! Sammanlagt deltog sju ungdomar plus fem vuxna. Nedan följer en redogörelse från eldsjälen Matthias Rowe. Längst ned finns även citat från några av ungdomarna, bilder (klicka på dem för förstoring) samt en ekonomisk sammanställning.

Julavslutningen med Sommarkollo4me bjöd på 3-kamp på O’Learys på Tolv Stockholm och en matmeny på McDonalds vid Globen. Vi blev 7 ungdomar och 5 vuxna som deltog i årets sista gemensamma aktivitet. På de 2 timmar vi var på O’Learys körde vi basket, minigolf och bowling.

Basket gick ut på att kasta bollar i en korg, så många som möjligt på en given tid. På minigolfen räknade man slag medan bowlingen blev en något mer svettig angelägenhet. När vi valde att äta på Mc Donalds efter 3-kampen var det för att vi visste att ungdomarna skulle gilla det. Medan några knaprade på sin efterrättsglass delade vi ut julgåvorna: En pocketbok, precis om som i fjol. Förra året hade nämligen många ungdomar uttryckt enorm uppskattning för sin bok. En förälder hade också berättat om sin son som förkovrat sig med sin bok på sitt rum – efter att inte läst en enda bok på flera år. Därför blev det nu en bok igen.

Ungdomarna hade vuxit och mognat sedan kolloveckan i juli. Några har börjat på gymnasiet med allt vad det inneburit, inte minst en nystart. Andra har helt enkelt blivit längre, mer vuxna. De utstrålade en annan slags trygghet med hur de såg på sig själva. Ungdomarna bjöd på sig och kontakten mellan oss alla verkade djupare än förr. Det var uppenbart att det är mycket som hänt i ungdomarnas liv sedan kollot.

Att följa dessa ungdomar över tid och se dem utvecklas mot vuxenhet väcker hopp och livstro. Livet kan ta nya vändningar. Det går att göra skillnad i andras liv. Ungdomar låter sig beröras och vägledas. Denna julträff med våra kolloungdomar gav oss kvitto på det ännu en gång. Tack till alla givare och tack för allt stöd under hela kollo-året. Vi fortsätter 2016! God Jul och ett Gott Nytt År.

Citat från några av ungdomarna
”Det viktigaste var ju inte att vinna på 3-kampen utan att vara med varandra, och det var vi!”

”Bästa gänget samlat igen!”

”Det var skönt att träffas igen nu vid jul, och så ses vi igen på fikaträff nästa år!”

Ekonomisk sammanställning
Av de 12 800 kronor vi samlade in användes 5 693 kronor. Kostnaderna för julklapparna i form av böcker blev lite högre än budgeterat (1 942 jämfört med 1 250 kronor) medan mat och 3-kampen blev lägre (986 kronor jmf med 3000 kronor och 2 765 kronor jmf med 8 550) då det var en del ungdomar som inte kunde komma. Överskott på 7 107 kronor kommer användas till framtida insamlingar hos Sommarkollo4me. Stort tack från Polstjärna till alla er givare som tillsammans gjorde detta möjligt!

Publicerat i Julträff med Sommarkollo4me | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

IS-krigare eller inte IS-krigare – det är inte frågan

Låt oss anta att du nyss fötts. Är din första tanke att du ska bli IS-krigare? Knappast. Men inte heller tänker du att du ska bli rörmokare. Knappast. Eller banktjänsteman. Eller en ny Zlatan. För du har ingen aning om varken det ena eller andra.

En fråga som många ställer sig i dessa dagar (inklusive vi själva) är ”Hur kan unga människor välja att ansluta sig till IS?” Den frågan kan tyckas relevant, men har inte större relevans än ”Hur kommer det sig att vissa hejar på Hammarby?” så länge som vi tror att valet handlar om IS-krigare eller Inte IS-krigare och Hammarby eller Inte Hammarby. Det handlar om något annat.

Vi föds alla med en uppsättning gener som kan blomma ut till i princip vad som helst. Det är sannerligen något fantastiskt. Riktningen styrs i mångt och mycket av vår uppväxt och det sammanhang vi befinner oss i. Någon blir rörmokare. Någon IS-krigare. Någon annan blir fotbollsproffs.

Alla behöver ett sammanhang. Ett sammanhang där vi betyder något. Har en plats.

Just nu ser vi runtom i världen exempel på handlingar som anses omänskliga. Samtidigt är det lätt att konstatera att det är just människor som utfört handlingarna. Med andra ord är det kanske så att vi har en alltför snäv syn på vad som ryms inom begreppet mänskligt. Det handlar inte om att acceptera handlingar som skadar eller rentav dödar människor, men vi behöver tänka på ett annat sätt för att förstå handlingarna.

Ett annat sätt att tänka är att fundera på vilka behov det är som döljer sig bakom handlingarna. Med ett sådant tankesätt är det betydligt enklare att se människorna bakom handlingarna. Det kan kännas svårt, rentav motbjudande, att rörmokaren drivs att samma behov som IS-krigaren. Men på Polstjärna tror vi inte att det är konstigare än så. Valet står inte mellan IS-krigare eller inte IS-krigare. Det handlar om en plats i ett sammanhang där man efterfrågas och kan bidra med något. Om det sedan handlar om att sjunga och imponera på motståndarlagets hejarklack eller att rentav spränga sig själv i luften, ja det spelar mindre roll. I bägge fallen har man upplevt att man har en roll, en betydelse.

Alla människor verkar inte ses som en tillgång. Vissa finner sig i det och går ned sig i självdestruktivitet. Andra finner sig inte i det och visar det i ord och handling. I många fall försynt genom passivitet, i fler fall genom verbal aggressivitet och i sällsynta fall genom otänkbara övergrepp på andra människor.

Det borde finnas ett uttalat mål i Sverige att varje invånare ska känna sig sedd, hörd och respekterad. Så länge det inte efterlevs kommer det finnas individer som protesterar. Och protesten i sig borde vi vara väldigt glada över om vi vill ha ett samhälle med människor som är mänskliga. Samhällets viktigaste uppgift blir därmed att visa hur man kan stå upp för sig själv utan att det sker på bekostnad av andra.

Tänk om skolan kunde vara den plats, det sammanhang, där varje ung människa känner sig sedd, hörd och respekterad?

 

Publicerat i Nyhetsbrev | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Uppföljning Återträff Du äger – följ med på Tilialäger

Tack vare 38 gåvor från privatpersoner, månadsgivare och 1 företag samt överskott från tidigare insamlingar kunde Tilias återträff ”Du äger – följ med på Tilialäger” genomföras under höstlovet. Sammanlagt deltog 11 ungdomar från olika delar av Sverige. Nedan följer eldsjälen Annso Blixts berättelse från dagarna. Längst ned finns även citat från ungdomarna, bilder samt en ekonomisk sammanställning över vad pengarna har använts till.

Eldsjälens sammanfattning och reflektioner
Det är magiskt att se vilken stor förändring som kan ske av samma typ av aktivitet, plats, ungdomar och ledare, men med en lägervecka med Tilia och 4 månaders skillnad i tid emellan.

När vi sist sågs, under Tilialägret i somras, var det 16 väldigt nervösa (fullt förståeligt och helt naturligt) ungdomar som kom till oss. Vi jobbade på hårt med alla individuella utmaningar var och en stod inför med temat självkänsla som grund. Vi utmanade oss också i att koppla av och koppla bort. Vi vill att vår vecka ska vara en frizon, med möjlighet att helt lägga bort internet och sociala medier för att kunna vara där och då, med varandra.

Även denna vecka gör sig våra grundläggande behov som människor påminda, inte minst hos våra ungdomar. Till exempel att just få stänga av och koppla bort. Eller det enorma behovet av att få prata om hur man mår, känner och tänker, bortom prestation och den värld skolan eller många arbetsplatser erbjuder.

När vi samlas igen för återträffen finns ett helt annat lugn hos våra ungdomar än i somras. Jag ryser när jag skriver det här, för även om det ser olika ut för dem alla, har en del tagit kliv rakt ut i det friska, och till och med vågat hoppa av den där utbildningen som bara var en trygghet och inte alls ett val från hjärtat. Andra har under sommaren insett hur mycket de har att jobba med, men har identifierat punkter i livet som behöver ändras på och gör det med stor kämparglöd och med oss i ryggen.

Jag blir så himla berörd när jag ska försöka förklara våra ungdomar för andra, det är inte en lätt uppgift att göra dem rättvisa. För mig är de inte de där ungdomarna, som lider av psykisk ohälsa. För mig är de starka gladiatorer, som trots omständigheter krigar sig igenom allt, och lyckas ändå behålla det varmaste sättet att vara mot varandra. Det beundrar jag och jag är fast besluten om att vi som samhälle behöver göra förändringar men vi måste också inse vilken resurs vi har i de här ungdomarna. Jag är övertygad om att vår värld skulle vara en vackrare plats om det satsades mer på dessa guldklimpar.

Beskrivning av aktiviteten
Återträffens främsta syfte är att visa att vi vuxna ledare, som alla skapar relationer till våra underbara deltagare finns kvar, även efter sommarens lägervecka. Jag är fast övertygad om att om vi ska kunna skapa förändring i vårt samhälle, gällande ungas ökande psykiska ohälsa, behöver vi satsa på kvalité istället för kvantitet. Vi kan inte bara rusa på och sätta i system att hjälpa individer som alla har olika behov på samma sätt eller enligt samma behandlingsmodell. Vi behöver lägga bort våra åsikter om hur vi vuxna anser att unga vill ha stöd och se bortom det tolkningsföreträde som så ofta finns inblandat i kommunikationen vuxna – ungdomar.

Vi bygger vår verksamhet på våra ungas önskan och behov, så även vår lägeråterträff. Det resulterade i en helg med korvgrillning ute, brasmys varje kväll, spelhäng, tipspromenad, massa roliga lekar med vår underbart påhittiga och smått galna ledare Linnéa, föreläsning om att följa sitt hjärta där man bland annat fick fundera över frågan: Vem är det som bestämmer i mitt liv? Yoga och meditation. Ungdomarna var kloka att avstå oktoberbad, vilket några av ledarna däremot tyckte var en bra idé. En helg där vi återigen fick njuta av varandras sällskap och knyta ihop säcken ordentligt efter sommarlägret.

Ungdomarnas röster 

”Lägret i somras var den där sista knuffen som behövdes för att våga lägga en av de sista pusselbitarna. Jag förstår verkligen varför tankebanorna sett ut som de gjort. Jag har en helt annan inställning mot mig själv nu, jag ser verkligen det nu när jag är på återträffen och ser tillbaka.”

”Jag tycker att återträffen är något helt magiskt. Att få stanna upp och bara komma tillbaka till all trygghet.”

”Ledarna is the shit of the shit. HAHA lät ju inte positivt, men ni är bäst.”

 

Ekonomisk sammanställning
Totalt samlade vi in 22 880 kronor.

Vi hade några ungdomar som inte följde med på grund av jobb/skola. Detta innebar att vi blev fem deltagare färre än beräknat från början. Vi missade att skriva ut att vi behöver hyra en bil och köpa visst material till aktiviteter i vår budget för insamlingen, och använde efter diskussion med Polstjärna del av det som blev över från att dessa deltagares mat och boendekostnad uteblev till att hyra en bil, köpa brasved, tennisbollar och ficklampor.

8 040 kr användes till hyra av Skatboet. 8 009,78 kr användes till mat och material. 1 694,32 kr användes till hyra av bil. De totala kostnaderna uppgick till 17 744,10 kr, vilket innebär ett överskott på 5135,90 kr som går vidare till Tilias framtida insamlingar hos Polstjärna.

Tack från Polstjärna till alla er givare som gjorde detta möjligt!

 

 

 

Publicerat i Återträff Du äger - följ med på Tilialäger | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Uppföljning Återträff Sommarkollo4me 2015

Tack vare gåvor från sex privatpersoner, månadsgivare, skatteskänkningar, stöd till framtida insamlingar och överskott från tidigare insamlingar kunde aktiviteten “Återträff Sommarkollo4me 2015” genomföras. Tillsammans är grejen! Sammanlagt deltog 11 ungdomar plus sju ledare. Nedan följer en redogörelse från eldsjälen Matthias Rowe. Längst ned finns även citat från några av ungdomarna, bilder (klicka på dem för förstoring) samt en ekonomisk sammanställning.

Att ses igen 2 ½ månader efter sommarens kollo är ett spännande ögonblick för alla. Trots att man har varit i kontakt med varandra under tiden via mobilen eller träffat den ena eller andre är återträffen ett unikt tillfälle. Alla återvänder tillbaka till kollot, en plats som många har börjat förknippa med lugn och harmoni. På kollot har alla sin plats.

11 av 19 kolloungdomar och sju av nio ledare deltog i återträffen. För ungdomarna stod i fokus att umgås med varandra. Det tog inte lång tid förrän de flesta hade samlats i ett av rummen för att prata, berätta, dela clips på mobilen och skratta.

Efter lunchen bakades runt 100 kanelbullar till fikat på eftermiddagen. Då skulle vi nämligen få besök av Helene Öberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, och Kalle från Polstjärna. Helene och Kalle tog sig tid att prata med några av ungdomarna om deras skolfrånvaro och anledningar till det. Det upplevde alla som en mycket värdefull stund.

Tiden på eftermiddagen gick sen åt att bada, bada bastu, spela spel och vara allmänt sociala. Efter kvällsbrasan och korvgrillning visade vi en film samtidigt som andra fortsatte spela spel. Lite senare blev det kvällssamling där vi sjöng och pratade om dagen. Vi diskuterade också hur man kunde stärka ungdomarnas band till varandra i vardagen. Vi kom på idén att ha en stående fikatid varannan vecka på ett av Stockholms caféer där alla är välkomna. Då skulle vi kunna träffa varandra ännu mer regelbundet.

Tack till alla som bidragit till denna återträff via Polstjärna.

Citat från några av ungdomarna

Citat 1: ”Att komma tillbaka till Skatboet är som att komma hem till en familj!”

Citat 2: ”Det var jättekul att prata med Helene och Kalle, de verkligen lyssnade och var nyfikna!”

Citat 3: ”Jag känner att här i denna grupp kan jag vara den jag är!”

 

Ekonomisk sammanställning

Av de 6 500 kronor vi samlade in användes alltihop. Kostnaderna för mat och resor blev lite högre än budgeterat (2010,80 kronor respektive 990 kronor) medan gårdshyran blev lägre, 3 840 kronor. Underskottet täcks av Sommarkollo4me. Stort tack från Polstjärna till alla er givare som tillsammans gjorde detta möjligt!

Publicerat i Återträff Sommarkollo4me 2015 | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Uppföljning Våga va’ dig själv-läger 2015

Castellum i Göteborg bidrog med hela 40 000 kr till sommarens ”Våga va’ dig själv-läger”. Nedan följer Arne Falkbäcks sammanfattning och reflektioner, citat från ungdomarna som deltagit, bilder från lägren och en ekonomisk redovisning över vad pengarna har använts till.

Arne Falkbäcks sammanfattning och reflektioner
REKORD

Rekord är ett bra sammanfatande ord för läger 13, 14 och 15 denna vår 10:e lägersommar. 3 lägerveckor med totalt 91 ungdomar, fantastiskt ,vem hade kunna räkna med något sådan 2006 då vi hade det första lägret.

Vår målgrupp är alla ungdomar mellan 12-15 år (Även någon mogen 11 åring och omogen 16 åring förekommer) Under våren har vi fått ta emot rekordmånga förfrågningar från orolig skolpersonal, kuratorer och vilsna föräldrar som i skakande ordalag beskrivit sin respektive situation. En oro som kom att besannas. Vi fick in 91 anmälningar, (34, 34 & 23). Deltagarna kom mestadels från Stockholm och Göteborg, men även från Östersund, Skåne, Visby, Värmland. Nytt för året var att vi reste från Stockholm med TÅG (SJ ny samarbetspartner). Avresa skedde från Centralstation i Stockholm till Göteborg där vi mötte de övriga lägerdeltagarna och ledarna. I gemensam buss tog vi oss sedan de ca avslutande 7 milen till Flatön.

Uppsummering
Årets lägersommar, den tionde i ordningen, blev således återigen en succe inte bara beroende på rekordantalet deltagare och lägerveckor utan även för att vi till stor del själva utbildat en stor kader av ledarna. Vi brukar säga att deltagarna gråter när de kommer och gråter när de åker hem. Initialt är det saknaden av familjen avslutningsvis för att skiljas från de ca 33 nya kompisarna de fått under veckan. Det är lika frapperande varje år att konstatera vilken oerhörd sammanhållning man kan skapa på bara 6 dagar. Föräldrar som innan lägret säger att de är oroade över att deras barn sitter för mycket vid datorn eller med smartphonen. (Här samlar vi in smartphonesen/Ipads redan vid väckning och återlämnar dem vid 21.30 tiden, utan något som helst problem .Datorer ? Har vi inga ens… Ett par andra fördomar från vuxenvärlden: Min son/dotter kan inte komma ur sängen före 11.00 alt äter inte frukost, är dålig på att äta…etc etc. Lite tandagnissel första morgon kan medges men sedan rullar det på, vad maten anbelangar åt båda grupperna ”som hästar” Kanske kan bero på kockarna? (Undertecknade). Vad gäller sänggåendet/insomnandet brukar vi raljera om huruvida man hinner somna innan huvudet träffar kudden eller inte…

Studiebesök
Glädjande var även att vi hade ett antal studiebesök från samarbetspartners under samtliga tre lägerveckor. Under vecka 1 besökte oss Castellum, under vecka 2 Djurgårdens IF samt vecka 3 Göteborgs Barnhus och Sven Strömberg Svt.

Citat från deltagarna

”Alla små saker som hade en stor tanke, nya vänner, aktiviteterna, träffa nya människor.”

”Att komma hemifrån, bada, utflykten, skrattat mycket och haft kul, bättre självkänsla, vandringen musselfångst på 1kg.”

”Allt, aktiviteterna, maten och kompisarna, kunna känna att jag kunde prata med någon, sjukt bra och kul på lägret, typ allt.”

”Alla underbara deltagare, träffa andra, allt har varit bra, Råholmen och grilla, att göra aktiviteterna för då lärde man känna andra, nya fantastiska människor och gamla vänner Gemenskapen, att det är så äkta både glädje och sorg, tilldelade platser så man lär känna fler, ni lämnar verkligen ett avtryck.”

”Att träffa nya kompisar, Alla deltagarna och coacher, Att få se vad Flatön har att erbjuda, Hjälpa andra, Att skriva på tallrikar och få många nya vänner, att lägret kändes så äkta, utflykten till Råholmen, maten.”

”Att träffa nya kompisar, Att vi fick göra mycket, aktiviteter och nya kompisar, Aktiviteterna speciellt Råholmen & nya vänner.”

”Jätteroligt och skaffat många nya vänner, Att trösta alla, Att baka för att ”jag älskar att baka”, Alla kompisar, Alla var positiva och glada, Att få träffa Victoria igen.”

”Många bra kompisar, Inget är bättre än det andra allt är bra i sin helhet, Utflykter till Råholmen var jättemysig skönt att man inte delades in i olika grupper hela tiden, Träffa nya kompisar.”

Vad gäller framtiden…
Visa av årets erfarenheter, vi har bla haft en utvärdering med ledarna där vi konstaterade att trots succe´n och framgången kan vi inte stanna in och luta oss tillbaka utan ständigt ”vända och vrida” vad kan vi bli bättre på? Vi måste preparera oss ännu mer beroende på den rådande situationen i deltagarnas vardag. Återsamlingsträffar (Alumni för gamla lägerdeltagare), ledarutbildningen etc. Behovet av uppföljningsaktiviteter är oerhört stort därför måsta vi slipa på våra redskap och framförallt blir flera. Vi kommer genomföra en uppföljningsaktivitet under höstlovet v  44 samt genomföra Alumni-träffar för de som medverkat sedan 2006.

Vi vill på detta sätt tacka Polstjärna för stödet gällande aktiviteter, lägerplatshyra och mat samt sedvanligt glada, peppande tillrop och tips./Arne Falkbäck 2015

De 40 000 kronorna användes enligt följande:

Origami:
Hyra Flatön: 20 000 kr
Mat: 10 400 kr
Origami: 9 600 kr

Hyran av Flatön blev 5 000 kr billigare än beräknat, så de pengarna användes till att täcka en större del av matkostnaderna i stället.

Stort tack från Polstjärna till Castellum i Göteborg som gjorde detta möjligt. Tillsammans är grejen!

 

 

 

 

 

Publicerat i Våga va' dig själv-läger 2015 | Lämna en kommentar